Hej! Jag ville bara visa min vilja genom detta inlägg. Att veta att man har cancer, eller att någon man känner har det kan vara så hårt. Jag lider själv av att veta att jag inte kommer att få träffa min mormor mer i hela mitt liv. Det känns så fel! Hon var som min extramamma. Jag tycker det är hemskt! Ingen ska behöva lida av cancer! Men så är det ändå. Jag saknar henne så mycket, och tanken av att jag aldrig får träffa henne igen är hemsk. Nu när jag sitter och skriver detta inlägg är det på gränsen att jag ska börja gråta. Jag vill inte att någon ska känna så! Jag vet att det är många som har det svårt. Jag hoppas att du har någon som kan trösta dig. Nu var det två år sedan min mormor dog. Jag var åtta när det hände, det var bara nån månad kvar tills jag skulle fylla nio. Men det hemskaste var begravningen, att få se alla så ledsna och nedstämda. Men jag lovar, det blir bättre! Jag hoppas att du kan tänka positivt, och förlåt om jag gjorde dig ledsen med detta inlägg. Ha det så bra! M.v.h Linn Nighthope